Jag kom på mig själv med att undra och tänkte högt på twitter; skulle fler rösta om man kunde göra det hemifrån, digitalt? De svar jag fick var tämligen samstämmiga: ja. Det främsta argumentet att det helt enkelt skulle vara bekvämt. Jämförelser gjordes dessutom till det där med att alla måste ju deklarera och det kan vi till och med göra från våra telefoner. Man måste i och för sig inte rösta och kanske skulle alltså bekvämlighet vara ett skäl till bättre valdeltagande enligt min snabbgallup.
Nu förhöll jag mig bara till en slags hypotetisk tanke, i och med det där med att “flytta hem” vallokalerna digitalt så uppstår såklart en uppsjö andra frågeställningar. Som såhär i FRAs tidevarv, frågeställningar om rösthemligheten eventuellt inte kan existera. Eller hur kan man kan garantera att det är just den som ska rösta är den som röstar. Eller hur man kan kontrollera att systemen hanteras schysst och inte manipuleras. Det finns en hel räcka saker som behöver funderas igenom.
Det digitala borde emellertid, om man tänker sig att behålla vallokaler eller dylikt, vara något som gör val enklare i största allmänhet utan några större behov av principiella funderingar. Som en skrivare i vallokalen som printar ut din valsedel, eller touch-skärmar eller så. Det måste inte se ut som det alltid gjort, om det går att förbättra med hjälp av ny teknik.
Jag inser nånstans att det är, trots att det är en ganska komplex frågeställning, mycket enklare att fundera på de tekniska lösningar. Men frågan är om nya tekniska förutsättningar tacklar problemet med lågt valdeltagande i längden?
För varför skulle ett bekvämlighetsperspektiv förändra valdeltagande — egentligen? Tänker man sig att val är lite viktigt, så är det ju ett icke-perspektiv, i alla fall till en viss gräns. (Bor man på fjället utan bil är väl förutsättningarna kanske inte de bästa, menar jag.) Inte för att jag vill köra med “det finns ju svältande barn i Afrika”-argumentation, men jag tror att de flesta av er ändå nånstans förstår vad jag menar — det där med att få rösta i val är ganska väsentligt.
Så, bekvämlighet är viktigt på ett sätt. Men viktigare är nog att känna engagemang, att det är värt besväret att rösta. Att uppleva det oviktigt behöver nu inte bero på att alla politiska alternativ suger. Det kan ju vara för att man inte känner nån större anledning till förändring. Att det kanske inte är så skitviktigt om det är det röda eller blå blocket som styr eftersom skillnaderna dem emellan är ganska små i praktiken.
Tiderna förändras, politikerna blir allt mer “experter” på att vara, ptjaa, politiker och “ta hand” om oss efter sina format. Lösningarna kan inte spreta allt för mycket för den politiska curlingen har lett till ett slags mittenfält där de flesta av oss trängs.
Men jag tror å andra sidan inte — särskilt inte nu när vi befinner oss i en slags brytpunkt inför det informationspolitiska samhället — att vi kan hoppa över medborgerlig möjlighet till påverkan. Eftersom jag upplever “förvaltningstanke” leva starkare än “politisk utveckling”, alltså. Det är tämligen viktigt att vårda det demokratiska arvet, nog få som skulle argumentera mot det.
Visst, en del säger att det spelar ingen roll vilka de röstar på, men det kan ändå inte vara ett facit för framtiden. Nånstans måste ju något ge med sig och då är det självklart att möjligheten att rösta på det man själv vill finns. Då är jag rätt säker på att man skiter i om man kan göra det från sin dator hemma eller om man behöver blada till närmaste vallokal.
Det vore kort sagt bekvämt att kunna rösta, enkelt och smidigt, hemifrån, men det har antagligen inget samband med valdeltagandet i längden. Det handlar nog om helt andra värden som också måste fyllas. Lite svårare än att fundera över tekniska lösningar, som sagt, och kanske varför tankarna hamnade där.
